Ikväll när jag skulle lägga honom tappade jag tålamodet. Irritationen sköljde över mig. Hade inte ätit på alldeles för länge, längtade efter dusch och mat. Levi hade haft en tråkig eftermiddag. Inte träffat mig så mycket. Ville bara att han skulle somna, märkte att han var så trött. Men han kunde inte riktigt slappna av. Verkade så lugn först men sen kom allt krångel. Suga på tårna, skratta, böka, sätta sig upp, dricka vatten, osv. Jag la ner honom, sa till honom att han måste sova, suckade. Efter en timme är det inte så kul. Men det är sånt som händer. Ibland är det svårt att somna. Slappna av. Speciellt när man är liten. Och ibland är man en dålig mamma. Det är helt normalt. Allt slutade med att jag tog upp honom. Sen fick han somna i våran säng efter en stunds soffmys. Vi började om.