Imorse när Simon precis hade åkt till jobbet vaknade Levi inne i sitt rum och jag säger högt att "Levi kom in till mamma och lägg dig här". Tycker det tar lång tid för honom, sen hör jag ett "hjäääälp" följt av en duns. Han liksom ramlade ur sin säng, aldrig hänt innan?! Som vanligt kan jag inte använda hjärnan på morgonen och går och kramar honom och tar med honom in till vårt sovrum. Vi slumrar en stund till innan vi ska slå på Bolibompa. Då säger Levi "jag ser ingenting mamma". Igenkladdade ögon. Hur kunde jag vara så dum? Var ju därför han ramlade. Tänk att han aldrig ger upp. Och är orimligt tacksam. Efter jag torkade ur hans ögon så säger han "taaaack, tack så mycket mamma". Förstår ni??! Hjärtat exploderar. 

Mellisbollar obligatoriskt under vab. Viktigt med energi för att bli frisk!

Peak med Simon på jobbet (wow alltså som den hunden utvecklats) när jag var på Loka. 

Sen i helgen. Fyrhjuling på crossbanan med pappa!