Tänkte bara berätta lite om denna graviditet nu på slutet, hur den varit och framförallt hur den till stor del skiljt sig från graviditeten med Levi. 

 

Vecka 5-15:

Illamående och trötthet. Får kämpa med maten och kräks lite grann. Tar Postafen varje morgon. Får vid ett tillfälle vända påväg till jobbet och kasta mig ut på garageuppfarten, kräks, kastar mig in och käkar en banan och lite keso och hinner sen precis i tid till ett möte på jobbet. Som jag har kämpat! 

 

Vecka 7:

Berättar på jobbet för att jag inte kände att jag kunde slappna av innan det var gjort.

 

Vecka 15-20:

Mår bra, pigg. Illamående gått över. Lite trött, visar sig att jag har rätt lågt blodvärde. Försöker med järntillskott lite grann men har en förstående barnmorska som säger att funkar det inte för magen så funkar det inte - då får jag en injektion istället vid behov.

 

Vecka 20:

Rutinultraljud på sjukhuset visar att det kommer en liten lillebror till familjen, något som inte stämde med vår magkänsla. 

 

Vecka 26:

Blodvärdet har sjunkit ytterligare och jag får järndropp på mödravårdscentralen mot mitt låga HB. 

 

Vecka 28

Får efter remiss av läkare på mvc komma till ortopedteknik på sjukhuset i karlstad och prova ut stödstrumpbyxor mot åderbråck jag fått på fram/insida höger lår. Fick tidigt men tyckte att det började bli värre och hade dessutom ont ibland i benet. Fruktansvärt fult och obehagligt tycker jag - kvinnan på ortopedteknik tyckte jag hade fina ben och lät inte helt sugen på att dela ut ett så "dyrt hjälpmedel" till mig men jag fick iallafall ett par strumpbyxor (enligt barnmorskan hjälper inte strumpor när det sitter på låret) med mig hem som jag kämpat med att använda sen dess. De ska tvättas VARANNAN dag och är rätt omständiga att sätta på sig, gick dessutom sönder efter bara 6-8 veckor i fötterna men jag försöker ha strumpor över och få dem att hålla tills bebis är ute. Har kämpat med tåhävningar och högläge så ofta jag kan sen jag såg första lilla bråcket och har på riktigt tyckt det varit riktigt besvärligt med dessa förändringar på benet. 

 

Vecka 32:

Springer min sista agilitytävling.

 

Överlag har jag varit pigg men också hållt mig extremt aktiv. Tränat gruppass på gymmet, gått mellan 12-20000 steg/dag (oftast kring 15) och barnmorskan tycker jag borde föreläsa om fördelarna med att hålla sig aktiv under graviditeten. Blir rätt stolt ändå. Jag har vid ett par tillfällen haft sån bäckensmärta (efter att jag inte tänkt mig helt för med vad jag psyslat med, exempelvis skruvat trall flera timmar i sträck) att jag knappt kunnat ta mig ur sängen till toaletten på natten, men jag har hela tiden försökt anpassa rörelserna och hålla mig igång. Det har varit och känts helt underbart! 

 

Magen har varit mindre (ännu mindre?) än när jag var gravid med Levi. Livmodern (SF-måttet) har legat på medelkurvan hela tiden dock så den är inte mindre än normalt. Livmodern sträcker sig högt upp på mig, barnmorskan sa vid besöket i vecka 38 att det nästan var svårt att mäta. Precis så var det när jag väntade Levi också. 

 

Lite bilder från graviditeten:

Vecka 33

Vecka 35

Magen med Levi