Minskade fosterrörelser ska alltid tas på allvar
Vi har grejat en del idag, jag är mest med vid sidan och tar det såklart väldigt lugnt, när jag blri exalterad och vill vara med lite väl mycket håller Simon ordning på mig så jag inte ska få ont. Igår var bebis lite lugnare än vanligt. Idag efter frukost åkte vi direkt till stan för att lämna tillbaka lite saker som blev över efter kakelsättningen och bebis rörde sig lite i stan. Men sen var han faktiskt alldeles för lugn! Vi försökte väcka honom lite, vila, dricka iskallt vatten, låg och kollade på Gladiatorerna efter lunchen men han ville inte rycka upp sig.
 
Ringde förlossningen vid 17-tiden som såklart (dom är verkligen bra i Karlstad!) ville att vi skulle komma in. Vi var inne en stund innan 18, blodtryck var lågt men bra, urinprov var bra, ingen feber och bebis låg med huvudet nedåt. Blev uppkopplad på CTG vid 18-tiden, man brukar ligga uppkopplad i ungefär 20 minuter. Efter 40 minuter kom barnmorskan in igen och undrade varför han inte ville röra sig. Kurvan såg bra ut och hjärtfrekvensen på bebis var bra. Jag hade känt två svaga rörelser precis efter de kopplade upp CTGn men inget mer efter det. Bebis sov, eller nåt! En sköterska hämtade ett stort glas saft ich en piggelin, lite lyxigt faktiskt. Sockret och kylan skulle kanske väcka bebis. Efter ytterligare 20 minuter kom en läkare som kände på magen, sa att kurvan såg perfekt ut men att hon ville att bebis skulle vakna till och röra sig. Jag fick vända mig och ligga på vänster sida. Hon informerade om att vi skulle få göra ett ultraljud senare eftersom bebis var så lugn och även för att det var andra gången vi sökte för minskade fosterrörelser.  Efter ytterligare en bra stund uppkopplad på CTGn kände jag två mer rejäla och "vanliga" rörelser/sparkar och precis då kom en ultraljudsbarnmorska och hämtade oss för att göra ultrlajudet. Såg väldigt annorlunda ut i jämförelse med vecka 18-19 på rutinultraljudet. Han var stor, vi såg bara en del av bebis i taget på skärmen. Vi fick inga bilder men allt såg bra ut, han beräknades väga ungefär 3 kilo och alla flöden i navelsträngen och moderkakan var bra. Världens finaste bebis fick vi se iallafall. Han såg perfekt ut! Hon kunde inte bekräfta kön idag då han låg med benen i kors men vi var mest lättade över att allt såg bra ut. Han låg inte alls stilla, sparkade för fullt och hon utbrast "oj vad han sparkar, känner du det?" men jag kände ingenting... Hon trodde kanske det kunde bero på att bebis låg med benen böjda mer inåt och att det var därför jag inte kände. De var också noga med att tala om att vi absolut ska söka igen om vi upplever att bebis rör sig mindre, då dessa undersökningar är färskvara. Känns väldigt skönt att höra, jag kan ibland känna mig lite i vägen faktiskt men simon är duktig på att vi inte ska känna så och ta allting på allvar. Så - kom ihåg att alltid ta detta på allvar. Om man upplever minskade rörelser ska man alltid ringa förlossningen. Att det skulle vara normalt i slutet av graviditeten är en MYT. 



Så nu - när vi vet att bebis mår bra, har fina hjärtslag, rör sig mycket och är normalstor - känns det som vi har haft en kanonbra dag. Vi käkade lite mat och duschade hos Louise och Erik (som tog hundarna medans vi var på förlossningen - så snälla!!!) innan vi åkte hem och nu har vi landat i sängen helt slut framför Världens bästa Burgare som går på Tv3. Bebis har dessutom rört sig nu när vi kom hem. Och Simon har gjort så fint i badrummet under dagen! Bra dag till slut!

Helt underbart god lunch - det är ibland bara så onödigt att krångla till det. Simon grillade samtidigt som jag dukade. Mat färdig på 10 minuter! 

Jag har fortfarande inte kollat över packningen till BB en sista gång, som jag skulle gjort i veckan innan jag tänkte posta en lista i bloggen. Lovar att det kommer ett inlägg om vad vi har med i BB-väskan snart. Men nu är vi helt slut. Sov gott!